Pedagogik är ett ord som har fått olika betydelse beroende på vem man frågar. I dagligt tal pratar vi om pedagogik som en egenskap eller färdighet, som ett mått på vår förmåga att lära ut något eller förmedla ett budskap. Inom akademin används ordet pedagogik som en samlingsbeteckning för olika studier och teorier som handlar om påverkans- och förändringsprocesser, och kan studeras på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Här följer några av de pedagogiker som vi tillämpar:
Reggio Emilia
Att arbeta inspirerad av Reggio Emilia innebär ett forskande arbetssätt där barnens intressen, förkunskaper, tankar, idéer, teorier och frågor är viktiga. Barnen ska bli huvudperson i sitt egna liv och utveckla sin egen förmåga. Som pedagog går man bakom och stöttar barnet, inte går framför för att visa vägen. Det är viktigt att sätta barnet i centrum och vi kommer arbeta med alla sinnen och kommer experimentera mycket där skapandeprocessen och fantasin är oerhört viktiga. Barnen kommer utveckla fler språk än den verbala, som i den skapande delen med form, musik, drama, färg, byggande m.m.
Genom Reggio Emilia-filosofin talas det om de tre pedagogerna: miljön – som är föränderlig och stimulerande, barngruppen – som hjälper varandra i kunskapssökandet och pedagogen – som stöttar i bakgrunden. Reggio Emilia-filosofin går lite i hand med läroplanen då den är förankrad i en djup humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på barnens möjligheter. Det är ett bejakande av subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta och uppmuntra barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen till en alltmer demokratisk och medmänsklig värld.
Matpedagogik
Sapere-metoden som genom flera studier visar att barn i förskolan ökar intresset för mat och minskar skepsis mot nya livsmedel kommer att användas i verksamheten. Metoden syftar till att lära känna sina sinnen, våga prova nya livsmedel och maträtter, påverka barnen så att de äter mer varierat och hälsosamt, stimulera till matglädje och utveckla barnen till medvetna konsumenter.
Barnen kommer involveras i förberedelser av maten som serveras och får lära sig att laga mat på deras nivå. Forskning visar att hälsosamma matvanor grundläggs redan när vi är små och vi i familjedaghemmet ska medverka så att barnen får ett positivt tankesätt till maten och väcka deras intressen för maten. Genom att barnen får medverka i matlagning och bakning får de med hjälp av alla sina sinnen bekanta sig med olika råvaror och tillagningsmetoder. Det leder till att våga smaka fler saker och att äta mer varierat. Vi kommer laga mat ihop, experimentera ihop, diskutera, använda oss av våra grundsmaker surt, sött, beskt, salt och umami. Vi kommer ha känselpåsar, doftburkar, smakprover och mycket mer!
Vardagspedagogik
Alla barn ska känna att de kan klara av och hantera sin vardag. Genom vardagspedagogiken använder vi oss av vardagliga moment och aktiviteter för att barnen ska successivt hantera sin vardag. Det kan handa om hur en klär sig, tvättar sig, städar, dukar, uppträder i trafik och sociala regler för samvaro, hanterar konflikter, gör ”turtagning” i samtal, kompromissar, delar med sig, tröstar m.m.
Vi kommer besöka olika platser där social färdighetsträning sker som till exempel bibliotek, åka buss, hitta till sitt hem, handla mat, äta på café, besöka föräldrars jobb, en bondgård m.m. Inom vardagspedagogiken ingår även att lära sig finmotoriska och grovmotoriska färdigheter. Finmotoriska kan vara att måla, skriva, rita, klippa, sy, klistra, limma, tejpa osv. Grovmotoriska är att kunna hoppa, klättra, åla, snurra, cykla, leka med bollar m.m.
Utomhuspedagogik
Barn som är ute ofta har bättre motorik och balans, bättre koncentrationsförmåga, är vigare, starkare, friskare och mindre rastlösa än de som vistas mer i innemiljöer. I många forskningsrapporter och utvärderingar visar resultaten på vikten av att bedriva verksamheten även i utemiljö. Utomhuspedagogiken kan användas för att lära barnen om naturen, miljön, samhället och interaktioner mellan natur och människan.
Pedagogiken bidrar i längden till personlig och social utveckling. Positiva upplevelser i naturen är grunden för att förklara ekologiska samband och att förstå miljöfrågor. Genom att använda sig av naturen och utemiljön kan en på olika sätt bidra till att uppnå målen i Läroplanen. Barnen får utvecklas genom friluftsliv, lek, rörelse, spänning och upplevelser med alla sinnen. Barnen kommer få lära sig om allemansrätten och vikten av att värna om naturen. Pedagogerna kommer gå utbildning i ”Skogsmulle” och ”I Ur och skur”.
Hundpedagogik
I hemmet där den pedagogiska omsorgen kommer bedrivas bor det idag en hund på 4 år. Det är Chihuahuan Myran som är van vid barn, oerhört lugn och snäll. Undersökningar, avhandlingar och erfarenheter visar att människor mår fysiskt och psykiskt gott av att umgås med djur. Djur, i det här fallet hundar, har visat sig kunna fungera som naturliga terapeuter. När man umgås med och klappar hundar och sällskapsdjur frigörs hormonet oxytocin i hjärnan, det är samma hormon som utsöndras mellan ammande kvinnor och barn och hjälper till med anknytning och omhändertagande. Hormonet som också kallas ”lugn & ro-hormonet” sänker blodtryck och hjärtrytm, minskar stresshormonet kortisol i blodet och får oss att känna harmoni och tillfredsställelse.
Med att använda Myran i verksamheten kan man locka fram de inneboende krafterna hos barnen och hjälpa dem att utvecklas fysiskt, psykiskt och socialt och bidra till att inlärningen stimuleras. Barn med svårigheter blir väldigt ofta hjälpta med att samspela med en hund. Barnen kommer med hjälp av hunden att kunna växa genom ansvar, öka och tro på sig själva.